Lintuatlas.fi

Den 4. fågelatlasen i Finland 2022–2025

I fågelatlasen utreds fågelarternas utbredning under häckningstiden och säkerhet av häckning i Finland. Arternas förekomst och säkerhet av häckningen granskas i atlasrutor som är 10 km × 10 km stora och som baserar sig på Finlands enhetskoordinatsystem (KKS). Det finns 3 859 atlasrutor och de kan hittas i resultattjänsten för fågelatlasen (se nedan).

Fågelatlasens resultat finns i resultattjänsten: tulokset.lintuatlas.fi

Vad är en atlasobservation?

Fågelatlasen är en utredning av häckningsfåglar, varför man i atlasen är intresserad av observationer under häckningsperioden. En observation under häckningsperioden är mycket mer än en observation av boet. Häckningsperioden börjar redan med en inmutning av reviret, som fåglarna vanligen rapporterar genom sång eller spelflykt. När häckningsperioden framskrider, ser man kanske hur fågelparets häckning börjar, till exempel bobyggandet. Det är först senare när man får se ruvande fåglar, födandet av ungar och flygga ungar i terrängen. På så sätt är sången av svartvit flugsnappare, ett sett bofinkspar, byggandet av kråksbon, sädesärla med insekter i näbben — alla observationer som rapporteras till fågelatlasen.

Häckningsperioden beror på arten. Den börjar tidigt på våren till exempel med mesar, hackspettar och korsnäbbar. Häckningsperioden börjar först på våren–sommaren till exempel med flyttfåglar som anländer sent på våren till Finland (såsom tornseglare, bivråk). Häckningsperioden tar också slut. Man kan fortfarande rapportera upptäckter av ungar som matas av sina föräldrar. Inga fler observationer av självständiga unga fåglar rapporteras till atlasen. På så sätt brukar man inte göra atlasobservationer på hösten. Ett undantag är tamduvan som kan häcka året runt.

Delta i fågelatlasen

Delta i fågelatlasen genom att ange din fågelobservation och markera ett häckningssäkerhetsindex i observationen. Indexen förklaras nedan.

Spara dina atlasobservationer i någon av de följande tjänsterna:

Du kan också kontribuera till fågelatlasen genom att delta i Luomus moniteringen av häckfåglar, såsom sjöfågeltaxering, linjetaxering, punkttaxering och uppföljning av rovfåglar. Dessutom fås ringmärkningsdata från bon i atlasen.

Vi tolkar automatiskt häckningssäkerhetsindex för moniterings- och ringmärkningsdata, dvs. uppföljningsuppgifterna behöver inte skilt anges i fågelatlasen. På blanketterna för linjetaxering och punkttaxering har också ett fält för häckningssäkerhetsindex lagts till. Observatören kan således själv göra en indextolkning av någon av sina beräkningar. Då kan resultatet bli ett högre häckningssäkerhetsindex än vad som automatiskt kan tolkas.

Till atlasen kommer också uppgifter om fågeltaxeringar från forskningsinstitut och andra aktörer.

Häckningssäkerhetsindex

Till fågelatlasen kommer en observation där ett häckningssäkerhetsindex har antecknats. Häckningssäkerhetsindexet beskriver hur säker artens häckning är i atlasrutan. I tolkning av indexet hjälper det att fråga:

”Vad säger min iakttagelse om artens häckning i den här atlasrutan?”

För alla fågelobservationer finns häckningssäkerhetsindex som varierar från osannolik till säker häckning. Observationer från index 1 uppåt kommer till atlas. Genom att övervaka fåglarnas aktiviteter är det vanligtvis lätt att ge ett häckningssäkerhetsindex. Det är särskilt bra att titta på vuxna fåglars näbbar under perioden med ungar. Vuxen med mat i näbben (för ungarna) är en observation av säker häckning!

Häckningssäkerhetsindex

A. Osannolik häckning (index 1)

1. Observerat artens individ under häckningstid, men observationen tyder inte på häckning i den ifrågavarande atlasrutan. Index 1 omfattar individer som anses vara sträckande (överflygande sträckfåglar, fåglar som rastar under flytten), fåglar som tolkats vara på väg till angränsande atlasrutan (t.ex. under födosökning), unga eller kringströvande fåglar som tydligt inte häckar, och rariteter vars utbredningsområde inte hör till atlasrutan (utom om de grundar ett revir). Indexet 1 ges också till arter vars häckningstid ännu inte har börjat eller redan är över (särskilt om man gör upp en fullständig artlista).

B. Möjlig häckning (index 2–3)

2. Observerat en ensam fågel en gång (t.ex. en sjungande eller spelande hane, sedd eller hörd hona) vid häckningstiden i en för arten lämplig häckningsbiotop, och artens häckning i atlasrutan är möjlig. Besökt platsen endast en gång eller observerat fågeln endast en gång trots flera besök till platsen.

3. Observerat ett par en gång vid häckningstiden i en för arten lämplig häckningsbiotop, och artens häckning i atlasrutan är möjlig.

C. Sannolik häckning (index 4–6, underindex 61–66)

4. Observerat sjungande eller spelande hane eller hane som annars vistas på samma plats (dvs. i bestående revir) vid häckningstiden återkommande under olika dagar.

5. Observerat hona eller par som vistas på samma plats vid häckningstiden återkommande under olika dagar.

6. Observerat vid häckningstiden fågel eller par som visar tydliga tecken på häckning. Fågel / par:

61: besöker upprepade gånger sannolik boplats (t.ex. landar regelbundet på samma ställe i vassrugg eller på en holme).

62: bygger bo (gräver eller hackar bohål, transporterar bomaterial eller motsvarande).

63: varnar för att bo eller kull sannolikt är i närheten.

64: visar avledningsbeteende eller spelar vingskadad för att leda observatören bort från boet eller kullen.

65: anfaller eller på annat sätt beter sig hotfullt mot observatören (t.ex. ugglor och tärnor), emedan boet eller kullen tydligen befinner sig i närheten.

66: Sett ett bo med bomaterial från samma år (t.ex. rovfåglarnas dekorerade bon) eller rester efter föda; dock inte säkra bevis på vare sig ägg eller ungar.

D. Säker häckning (index 7–8, underindex 71–75 och 81–82)

7. Observerat indirekt bevis på säker häckning:

71: sett ett bo där häckning skett samma år. Tecken på det är att där hittas ägg eller äggskal, rester efter ungar, ”mjäll” från fjädertappen m.m.

72: observerat att fågeln besöker boet eller lämnar boet på ett sätt som tydligt indikerar häckning (har ändå inte sett ägg eller ungar; t.ex. arter som häckar i bohål eller högt uppe).

73: observerat ungar som nyligen blivit flygga eller dunungar som kan anses vara födda inom ifrågavarande atlasruta.

74: observerat fågel som bär föda till ungarna eller deras avföring; boet kan anses ligga inom ifrågavarande atlasruta.

75: sett ett bo med ruvande fågel.

8. Observerat direkt bevis på säker häckning:

81: hört ungar i boet (t.ex. hålhäckande eller högt häckande arter).

82: sett i boet ägg eller ungar.

För varje art beaktas för varje atlasruta det högsta rapporterade häckningssäkerhetsindexet. Det lönar sig dock också att anmäla observationer med låga häckningssäkerhetsindex. Det är inte säkert att någon senare kommer att rapportera en observation med ett högre index. Dessutom är det vanligt att vissa arter inte ens får några observationer av ett högt häckningssäkerhetsindex. Till exempel för svårsedda nattsångare (såsom några sångaren, vattenrall, småfläckig sumphöna) ser man sällan bo eller ungar. Indexen 2 och 4 är vanliga för dem.

Termer

Säkerhet av häckning, häckningssäkerhetssumma. Från atlasrutan beaktas det högsta häckningssäkerhetsindexet för varje art. Om detta är ett index för säker häckning, får arten 3 poäng. För sannolik häckning får arten 2 poäng och för möjlig häckning 1 poäng. Av dessa artspecifika poäng erhålls atlasrutans häckningssäkerhetssumma.

Utredningsgraden visar hur väl atlasrutan har undersökts. Utredningsgraden påverkas av atlasrutans häckningssäkerhetssumma, läge (havskust, inland), landareal (exklusive vattenområden och områden utanför riksgränsen) och geografiska position (nordlighet). Klasserna för utredningsgraden är: utmärkt, bra, tillfredsställande, försvarlig, tillfälliga observationer och inga observationer (respektive klasserna i Atlas I och II var: mycket väl, väl, rätt väl, ofullständigt undersökt, tillfälliga exkursioner och inga observationer).

Fågelatlasens mål

Atlasrutorna bör vara tillräckligt väl studerade för att fågeluppgifterna skall anses tillräckliga och jämförbara med uppgifterna från tidigare atlaser. I södra delen av Finland är målet att alla atlasrutor ska vara minst tillfredsställande utredda. I Lappland ska granskningen utföras på 50 km × 50 km stora storrutor som har som mål att minst 75 % av atlasrutorna på varje storruta ska vara minst tillfredsställande utredda. Gränsen mellan södra och norra Finland ligger här ungefär på höjden av Kemijärvi (latitud KKS 740).

Måluppfyllelsen kan följas per förening och i fråga om södra Finland på resultattjänstens föreningssida. Det finns en sida om uppföljningen av de storrutorna i Lappland.

För atlaskartläggning i Lappland behövs hjälp av fågelskådare i hela landet. Gör utflykter i Lappland och rapportera om alla arter till atlasen! Kolla på sidan om atlasutflykter till Lapplands storrutor, var det särskilt behövs iakttagare och var det redan finns andra observatörer.

Fullständig artlista

I och med fågelatlasen infördes ett nytt sätt att rapportera observationer i Finland, dvs. fullständiga artlistor. Fullständiga artlistor har tagits redan i bruk i många länder.

Det är enkelt att göra en fullständig artlista: ange alla fågelarter du har observerat på utflykten. Du kan också rapportera antalet av individer och det högsta observerade häckningssäkerhetsindexet för varje art. En fullständig lista är ett bra sätt att rapportera atlasobservationer av alla arter. Lägg märke till följande:

  • Stanna på en atlasruta. Om du byter till en annan atlasruta, avsluta den föregående listan och börja med en ny.
  • Antagelsen är att observatören kan upptäcka arterna i sin omgivning. Observera aktivt från en punkt eller genom att röra dig gående, cyklande eller med en motorlös båt. Observationer från en bil, inifrån en byggnad bakom ett fönster eller i en bullrig miljö (t.ex. från motorbåt eller när man klipper gräs) gäller alltså inte, eftersom man då inte kan höra alla läten.
  • Känn arterna. För att kunna göra en fullständig artlista måste du kunna identifiera alla fågelarter som kan observeras.
  • Den fullständiga artlistan är en observationslista för en utflykt. Om du rapporterar observationer från t.ex. atlasrutan under hela sommaren eller året är det inte frågan om en fullständig artlista, även om du har markerat alla arter som du har upptäckt på atlasrutan under denna tiden.

Om du inte känner till alla fågelarter, meddela då bara de arter du känner till som en ofullständig artlista.

Artlistor kan fyllas genom Fågelatlas-formuläret i Mobil Skrivbok eller på nätet (Laji.fi).

Tips

Skriv ut en fältblankett eller en karta över atlasrutan. I resultattjänsten välj atlasrutan. Under kartan av atlasrutan finns en lista med länkar:

  • ”Tulostettava ruutu karttapalvelussa” (Utskrivbar ruta i karttjänsten) > Skriv ut en rutkarta eller en del av den. Placera kartan, välj PDF och spara / skriv ut.
  • ”Tulostettava maastolomake” (Utskrivbar fältblankett) > På sidan som öppnas finns en lista på 250 arter och av dem de högsta observerade häckningssäkerhetsindexen som angetts i Fågelatlas 3 eller 4. Genom att jämföra kolumner kan man se vilka arter som saknas eller vilka arters index man kan höja. Skriv ut genom att trycka på Ctrl + p.
  • ”Puutelista” (Bristlista) > Visar de värsta bristerna i atlasrutan.
  • ”Havainnot tältä ruudulta” (Observationer från den här rutan) > Enskilda observationer från atlasrutan i Artdatacentern.

Statistik över atlasobservationer. Mikko Heikkinens sida.

1.–4. atlas, kartor och artlistor. Tapani Lahtis sida.

Siirry sivun alkuun